idag, fredag

har nyss vart och käkat middag på ruffino med mamma, pappa, brorsan och farmor. ruffino är kända för att vara en av de bästa krogarna i stan, men just idag var det absolut ingen god mat, tyvärr. eller så var det mina djupt trashade smaklökar som det var fel på. jag sprang fram o tillbaka mellan toaletten och soffan igår pga en redig bakfylla, så min tunga är väl rätt skärrad. hoppas det smakar bättre nästa gång!

idag är jag chaffis också... tills farmor och pappa kommer hem från konserten, som slutar senast vid 22-tiden hoppas jag. sen vill jag också dricka öl. det är lite komiskt, för hela dagen igår ångrade jag att jag ens druckit en droppe öl coh intalade mig själv att nu jävlar ska jag ta det lugnt med alkoholen ett tag. men ack, det är fredagkväll och vad händer? ja jag törstar efter den gyllengula mirakeldrycken... haha. fan vad hemskt... skrumplever numero 1! men men... det blir ett senare problem. jag får hoppas att det var den där hur äckliga som helst-glöggen (som var den enda alkoholen som johan hade hemma) som fick mig att bli så bakis som jag faktikst inte varit på år och dar. idag ska jag inte dricka nån glögg!

är lite kluven vad jag ska göra ikväll... supa eller inte för det första? om supa, var? borde jag spara mig tills imorgon? (snopparty och spelning hos grannen)  eller vafan..... jag VET INTE!!! dämn...
aja, nu ska jag dra mig.... hej å hå!

valet mellan mona och mona

hallå.. nu har man ju följt uppdateringen på aftonbladet och andra nyhetssajter en längre tid, och med blick på nåt alldeles särskilt och för mig väldigt uppseendeväckande.
tillsättningen av socialdemokraternas nästa ledare.
och det blev ju, som väntat, mona sahlin.

det finns fan inte ens ord för det. så jääävla sjukt. men det har jag ju redan gjort klart för er, vad jag tycker om det alltså, i mitt tidigare inlägg. inga konstigheter eller förändringar där heller.

förutom att jag kanske trodde att mona skulle skärpa till sig litegrann när det gäller sina uttalanden iom hennes stora åtagande och viktiga post, men det har hon inte gjort. hon fortsätter att säga fel saker, hela tiden, om och om igen. hon säger till exempel att hon nu vill bli respekterad av svenska folket och sina partikamrater. det kanske hon skulle ha tänkt på tidigare, INNAN hon på sitt tjuvaktiga vis handlade för våra pengar, eller bröt mot lagen och anlitade svart arbetskraft.

ska en statsminister, vald i förtroende av svenska folket och sina partikamrater - behöva BE om respekt innan hon ens tillträdit sin post?
jag tycker att det tyder på att någonting är väldigt galet. helt jävla sjukt galet.

men men. jag tror såhär. mona är egentligen ett sistahandsval, som också är det enda valet. det finns liksom ingen annan kandidat. de populäraste kandidaterna som t ex thomas bodström eller margot wallström, har tackat nej till erbjudandet. det kan man ju också tycka om. men det kanske är så att ingen vill ta över eftersom att de sitter mitt i skiten just nu. de vet att de är i underläge och att det kommer behövas en jävla stor och karakteristisk personlighet för att styra upp det som sossarna ställt till med i sverige. (t ex att över en miljon svenskar sitter och tittar in i väggen om dagarna och tär på våran ekonomi, när de istället skulle kunna jobba (som inte finns, pga sossarna) och gynna våran välfärd.)

men nu ska vi inte sväva ut från sakfrågan här. mona är en sistahandskandidat som är vald i ren panik.

så är det nog. säg emot mig nån.....

nu har jag klagat nog på sossarna och mona - nu är det dags för lite hyllning. hyllning till fredrik reinfeldt! jag älskar honom! det finns många anledningar, men dom kan vi ta senare för nu ska jag åka å hämta johan....
puss o hej!

MONA OCH TOBLERONEN

MONA OCH TOBLERONEN

 

det verkar alltså bli så att mona sahlin tar över efter göran persson.
min första tanke var ju såklart "vad i helvete är det här egentligen?" är svenskarna så naiva och oförstående (eller rent av dumma?) att de väljer en hycklande tjuv som det skriker både dubbelmoral och dålig attityd hos till sin ledare?
den andra frågan blir om man ska skratta eller gråta. jag har grämat mig över sossarnas politik och svenskarnas vilsenhet länge nu, men jag orkar inte mer och brister snart ut i ett asgarv och skiter i allt. det är verkligen skrattretande.

mona sahlin var nämligen på min skola förra året och höll föredrag i aulan. hon fick många, många kanske oväntat skarpa frågor som hon gång på gång försökte slingra sig ur på något sätt. många gånger räckte samma elev upp handen en gång till och fick lov att upprepa sin fråga och be om att mona skulle svara på den och ingen annan fråga.

jag tror inte alls att mona kände sig väl till mods när hon gick ut bakom scenen i aulan. hon hade skämt ut sig inför både lärare, elever och press. alla visste det, och mona visste det, vilket gjorde att det blev en väldigt dålig stämning i aulan. mona kände väl antagligen av det, och det gjorde att hennes attityd blev ännu sämre. eftersom hon kände sig underlägsen tog hon till en försvarsmekanism - att försöka fördumma sin motståndare. "men snälla, snälla du, lilla vän" sa hon till exempel till en elev på ett väldigt nedlåtande sätt, som om eleven vore ett barn som inte fattade nånting. det gjorde förstås inte saken bättre. hon sänkte sig själv ytterligare en nivå.

den här kvinnan väljer ni till eran ledare. fine! det är helt ok för mig. för jag tror och hoppas att hon kommer att köra socialdemokraterna i botten. jag vill inte tro att svenskarna går på sådan genomskinlig dynga som hon slänger ur sig. tyvärr har kanske inte alla sett den sidan av henne som jag gjorde i aulan i våras.

nej, det är synd, och det är skam. jag blir både djupt sårad och väldigt ledsen över att man väljer en kvinna som utnyttjar oss skattebetalare genom att t.ex. handla privat för de skattepengar som vi betalar till staten. och mona kämpar för välfärd och står för socialdemokrati? det är ren lögn. 

men vad gör man inte för en toblerone...?

jag blir så arg! socialismen kan stoppa upp sig någonstans för jag vill inte vara statens lilla skötebarn! hela sverige är som ett stort vuxendagis där staten håvar in massor, massor av våra pengar och strör dem såväl över den ineffektiva offentliga sektorn som över sig själva som om de växte på träd.

men pengar växer tyvärr inte på träd, utan beror på att någon därute gör ett jobb!

det var allt för mig. tack och adjö allihopa!
// en frustrerad jenny



kolla här, helt underbart videklipp:

http://www.youtube.com/watch?v=OWVSOvqlB_Q&mode=related&search=