hjennys

JAG KLARADE TEORIN IDAG!!!! AAAAAAAAAAAAAAAH FAAAN VA SKÖNT :):):):) det var verkligen på håret också, hamnade precis på gränsen. men jag skiter i, så länge det är godkänt. får öva lite mer i praktiken så blir det bra sen.

men dagen började inte så himla bra. den började riktigt jäävla dåligt faktiskt....
skulle ju ta 6.30-tåget till uppsala dårå, för att komma i tid till teoriprovet.

-- kommer ner till perrongen där tåget står för att strax åka. frågar "AIRI" (en kvinnlig mindervärdig IQ-och totalt vett-befriad till konduktör) vad det kostar att följa med om man köper bilkjetten på tåget, hon sa då att det skulle kosta 145 kr. DYRT tänkte jag, så jag frågade om jag får rabatt eftersom jag har CSN-kort. surt som fan säger hon då, utan att ens titta på mig: "nej, för dig blir det inte mycket billigare"
nehe, tänkte jag, och gick mot biljettautomaten som står typ 3 meter från perrongen och tåget och konduktörn (hon är inte ens värd det namnet) tittade på henne och frågade "hur gör man med den här då?" vid det här laget borde hon ha förstått att jag FAKTISKT ville MED det tåget till uppsala. hon går in precis innanför tågdörren, och jag trodde hon bara skulle lämna sin biljettmakapär för att kunna komma ut och hjälpa mig, men till min FASA ser jag att hon stänger dörrarna och sen börjar tåget RULLA!  jag blir helt tokig, springer de få metrarna fram till dörren och försöker öppna.... men förgäves.... vafan 'r det som hände egentligen! tänkte jag...... tåget åker ifrån mig??? jag då??? hallå liksom..... så jag började störttjura och undrade vad jag sulle göra nu, och vad som skulle hända nu... jag hade ju ett prov att skriva...

så jag ringde pappa som hade skjutsat dit mig. som tur var kom han efter ett tag, och sa att han kunde skjutsa mig till uppsala. min pappa.... världens bästa. vad skulle jag göra utan honom? skönt att veta att nånstans finns det människor skvar som behåller sin värdighet, är artiga och vet hur fan man ska bete sig.

iaf.... så där ska det FANIMIG inte gå till! jag vet att SJ har varit i blåsväder tidigare, men har aldrig råkat ut för det själv. men som vanligt förstår man inte förrän det händer en själv.

vill inte SJ ha kunder? det som hände är en gåta för mig.

jag tänker skriva en insändare i tidningen och klaga på vad som hände.. jag kommer ringa till SJ och fråga om det ska gå till såhär, och jag ska fråga dem om de tycker att den här kvinnan är kompetent/lämplig för sitt jobb. om man inte kan med människor ska man inte jobba med människor.
något lite komiskt är ändå att mitt syfte med att åka till uppsala var att skriva teoriprov för körkort. DÅ SLIPPER JAG I VARJE FALL ÅKA MED SJ! (eller SJ slipper ha med mig på sina tåg, man får se det hur fan man vill)

jag känner mig jävligt kränkt av det här... detta visar alltså att SJ är ännu ett statligt misslyckande.
när konkurrensen inte får finnas, försvinner kraven. om det fanns fler företag som skulle vilja ta hand om våra järnvägar och tåg, då skulle det bästa vinna, det företaget som hade bäst personal, bäst tåg (som t.ex faktiskt fungerar i det kalla klimatet vi har) , tåg som höll sina tider, tog hand om sina kunder och visade samarbetsvilja osv osv. 
jag tycker egentligen att staten ska ha hand om infrastrukturen i ett land, men klarar de inte av det så måste man ju överlåta det till det privata. men som vanligt, det statliga monopolet vinner, och det svenska folket förlorar.